Herrens Egen

 

Har en helt okej kväll, men återigen... Night time worship funkar inte en mi casa. Ska i alla fall spela väldigt försiktigt en liten stund innan jag tar mitt förnuft till fånga och går och lägger mig. En låt för er andra som inte heller vill missa natten: ♫

Förresten... Du behöver inte vänta med att spela prisa Gud tills du själv eller andra tycker att du är tillräckligt duktig på det. The King of Glory vill ta emot din lovsång så som den är nu, och om det är tillräckligt bra för Honom, varför ska du då bli orolig över vad människor ska tycka om den? It's all about your heart. Jag tror att en person med ett ärligt hjärta men trasiga stämband sjunger vackrare än någon med ett falskt hjärta, men en ever so beautiful voice. (Sen tror jag att lovprisning handlar om mer än bara rösten, men eftersom just lovsång ligger på mitt hjärta så fokuserar jag en del på den delen.)

 

 

 

Och så var det bön på torsdagskvällen. Ni vet den där böneträffen som jag alltid glömmer av eller prioriterar bort, då jag är "så väldigt upptagen av mig". Speciellt på torsdagar då soffan är som skönast. Idag kom jag i alla fall iväg, och som alltid så var det värt det. Det är verkligen löjligt att det ska vara så svårt, det där. Jag vet ju att jag mår bra av det, och framför allt vet jag att bön gör skillnad. Aja, jag kommer tid regelbundet i alla fall. Det finns en man i församlingen som har tagit på sig ansvaret för torsdagsbönen och som därför är där varje gång. Varje torsdag, även om ingen annan kommit på flera veckor, är han där och ber för kommunen och för Sverige. För vår nya pastor. För ungdomarna. För de äldre som snart inte orkar så mycket mer. För mig. Ni fattar. He's a good man, och jag är väldigt tacksam för att vi har honom i församlingen. Han bär väldigt mycket även om det kanske inte är så många som ser det, och han inspirerar mig verkligen till att vara trogen i det Gud ger mig. Jag har börjat lära mig to treasure people like him.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta.. Jag är bara väldigt tacksam. Det kan ju hända att det finns såna människor i din närhet också..? Typ folk som ber för dig, lärare som sitter uppe sent på natten för att ge dina skolarbeten en så rättvis bedömning som möjligt, busschaufförer som kör dig till skolan varje dag, personer som stannar kvar längst av alla på söndagarna och städar efter kyrkfikat, matpersonal som skär sallad till varje freakin' måltid i skolmatsalen... Ni fattar grejen. De där personerna som bär halva våra liv utan att vi ens märker det.

 

"Men snälla Hanna, det är ju deras jobb. De får ju betalt för det!" Ge dig. Du vet lika väl som jag att att bli sedd av och uppskattad av en annan människa är mer värt än pengar. Nej, återigen: jag har börjat lära mig att se och uppskatta de människorna, men i skrivande stund inser jag att de nog är fler än jag trott. Jag har inte råd att köpa chokladaskar till alla, men jag klarar kanske av att be en bön för dem och avvara ett leende då och då..

 

Haha, egentligen hade tänkt skriva att jag sitter och pluggar just nu... Eller något i den stilen. Får alltid för mig att jag är som mest effektiv på natten, men jag glömmer att det även är då jag sover som bäst.

 

 

 

 

 

 

Det kan ibland bli lite knepigt när man tar saker ur sitt sammanhang, så det är därför jag bara skriver vilket kapitel i Psaltaren som versen kommer ifrån. Därför, om ni tycker att det verkar vara ett vettigt bibelord och vill ta det till er och slå upp det, så blir ni tvugna att läsa hela psalmen och därmed sätta versen i sitt sammanhang igen.

Ett poäng till mig, inga poäng till er so far.

OBS! Den är väldigt viktigt att ni startar videoklippet innan ni scrollar ner till bilden nedanför.
 

Idag handlade jag coca-cola, plåster och mera tuggummin. Kan blåsa jättestora bubblor nu!! Och ja, jag gick och sjöng Circle of Life hela vägen till affären.

Är det förresten inte rätt sjukt att affärerna har såna där magiska dörrar egentligen? Såna där som öppnar sig när man kommer nära dem, ni vet. Jag tycker att de är coola, men allvarligt talat.. I fattigare länder får man utföra fysiskt arbete för att få tillgång till elektricitet, medan vi i Sverige använder elektricitet för att slippa fysiskt arbete. Såsom att ex. öppna dörrar. Nä okej, jag vet inte om det finns de som arbetar fysiskt för att få just elektricitet, typ genom att sitta och dryga på någon träningscykel eller liknande. Däremot finns det ju gott om människor som behöverjobba hårt för vatten, ved för uppvärmning och belysning, mat, etc. Så även om mina fakta är lite luddiga så tycker jag att poängen framgår.

 

Det hela har nog med ekvatorn att göra, tror jag. Ena halvan av jorden blir liksom vänd fel håll. Messed up, kan man väl säga. Frågan är bara om det är vi på ovansidan eller de på undersidan av ekvatorn som är upp och ner.

 

 

Alltså, det är skitbra att tänka stort och att tro på sina projekt, och även om ordet välgörenhetsorganisation numera klingar väldigt falskt i mina öron så har det väl en bra grundtanke. Det jag menar blir bullshit är väl de projekt som startar i det stora utan att man har vett att börja med att hjälpa människor i det lilla. Vi har ju sett hur bra det har funkat, liksom.

Tänk er en organisation som Gud får styra istället. En som består av personer handplockade av Honom. Personer med rena hjärtan, som sett vad kärlek till pengar gör med människor och hellre lägger av helt än börjar gå den vägen. Tänk en organisation som har råd att sparka ut sponsorer med huvudet före om de kommer med gåvor på krokar. Som vågar det, därför att de hellre litar på att Gud förser än kompromissar med sina värderingar. En organisation som inte följer denna världens reglelverk, utan Guds röst.

 

Perfekta personer? Nej, de sa jag inte. Handplockade personer.
"... for my power is made perfect in weakness" ~ 2 korintierbrevet 12:9

Men vad vet jag.

 

 

 

 

 

 

Är i skrivande stund fem minuter sen till min lektion, så detta får gå snabbt... Men, jag ska nog börja praktisera detat mer och mer. Tänker väl också att det inte bara handlar om materiella saker... Jag har ju dessutom tid, omsorg och böner att dela ut. Jag vet inte... Man får väl helt enkelt se vad folk behöver. För behöver gör ju folk i regel.

"Jag är ingen dåre som ger det jag inte kan behålla för att vinna det jag inte kan förlora"
                                                                                                                   ~ Jim Elliot

 

Jag tror inte att jag behöver tillföra något där.
Nej, det hade jag nog inte behövt.

Seriously, though... Detta bibelordet fastnade hos mig när jag läste det häromveckan. Det är vackert. Just like my God.