Herrens Egen

Uppdatering: Idag har jag tvättat håret och ätit lite. Jag är alltså inte överdrivet produktiv. Har varit vaken i ungefär 7 timmar och jag är redan jättetrött. Bloggen prioriteras icke atm!

♚ Ni vet det där vattenglaset man har vid sängen? Well, jag hade ett handmålat champagneglas stående i skåpet som jag fick när jag var yngre. Har nog bara använd det på födelsedagar, så det har mest stått undangömt. Det fick bli mitt nattglas, och det ser faktiskt finare ut på nattduksbordet än bakom en skåpsdörr.

♚ Blommor vid sängen, and that says it. Nyplockat när det finns, och torkade rosor vintertid.

♚ Mjukisbyxor i all ära, men jag föredrar nog nattlinne. Jag hade två klänningar som jag vuxit ur på längden men som jag fortfarande tycker är fina. Gissa vad jag numera har på mig när hela huset vilar? Man behöver inte köpa nytt, man kan sova som en ekonomisk prinsessa.

♚ Fintofflorna får stå vid sängkanten. Även om de sällan används.

♚ Avsluta dagen med Kungen. Bibeln måste ligga bredvid sängen eller under huvudkudden nowadays. Det är inte för att jag är så väldigt religiös eller extra from, det har bara att göra med att jag älskar det som står i den. Har också börjat fatta att Gud inte kräver långa, välformulerade böner när jag egentligen är för trött för det. Oftast börjar jag rabbla sånt man "ska" be, men jag börjar komma på mig själv med det allt snabbare. Då brukar jag bara le, känna mig lite dum och börja om:

"Herre, tack för idag. Tack för min familj. Tack för maten, tack för vårt hus. Jag ber att du ska vara här hos mig inatt. Jag älskar dig. Godnatt."

Fördet där kan jag både säga och mena även om klockan är för mycket, tankarna kört ihop sig och kroppen nästan däckat helt.

 

 

Idag köpte jag en studentmössa som såg ut såhär.
Å ena sidan är det ju skönt att sluta snart, men å andra sidan är det drygt att ha så mycket att göra innan dess. Det hade väl funkat om man hade någon form av självdiciplin, men jag kämpar väl på. Idag har jag mailat in ett arbete och övat lite gitarrläxa. Det, + alla de där andra viktiga sakerna jag måste göra emellan hela tiden, har tagit ungefär 6 timmar. Yeah, that's what I'm talkin 'bout.

Det går segt, men det ska väl lösa sig det här också.

 

 

 

 

 

Bilder från fredagen! Ville inte använda blixt mitt i allt, så det är delvis därför som kvalitén är prutt. För övrigt var det nog första gången jag sjöng lovsång utan att spela gitarr samtidigt. Det var rätt gött ändå.. Anyhow:

Nu ser det ut som det bör.
Ja, jag har tre gitarrer på rummet. Sammanlagt utgör de ungefär en och en halv fungerande, men man tar väl vad man har. Det står ju om att man ska vara trogen i det lilla, så... Jag tänker tänker att jag spelar på de jag har tills vidare. Haha, har dock lånat kyrkans gitarr så ofta att jag hör hur skevt min egen låter. But that's okej.

 

Har precis varit iväg i kyrkan och övat. Jag var trött, stresad och kunde inte låtarna. Dessutom låg låtarna i regel i det där trevligt, ljusa, kvinnliga registret som inte jag når upp till. Det hela kändes lagom givande, men vi kör på det. Jag känner väl att det inte gör så mycket om det inte är så strukturerat... Om man har fått anvar för lovsången under ett möte tycker jag absolut att man ska ta det på allvar och förbereda, men förberedelserna kan nog variera. Vissa gånger kanske man behöver spika låtordning och arrangemang för att det gör det lättare för musikerna och de andra på mötet att hänga med. Andra gånger kanske det bara är att flöda på, om färdiga arrangemang snarare skulle begänsa mötesdeltagarna, (jamenvadskamankallademdå? Ordet "publik" funkar ej,), istället för att fungera som hjälpmedel. Sen är det antagligen svårt att veta hur det är bäst att lägga upp det, så, som alltid, bör ju bön inkluderas, ;) Och... Var sen beredd på och villig att under mötet låta Gud vända helt uppochner på det du precis allt planerat, ^^

Haha! Nu låter det som att jag egentligen har koll på sånt här. Detta är inte saker jag är så bra på, utan skriver ner dem för att få koll på tankarna och förhoppningsvis få lite synpunkter på dem. Som tur är så är inte jag ansvarig för lovsången på fredag.

Okej, jag hade behövt renskriva detta inlägget, men det orkar jag ej.

 

Smått skevt foto från övningen, men jag försökte vara diskret.

Såhär ambitiös var jag med maten idag, btw. Jag lyckades steka utsidan perfekt och ändå behålla insidan fryst. Inte illa pinkat.

Gårdagen var bra! Lyssnade på nytt på en stark predikan, fixade med piercingen, åkte till hemgruppen i Göteborg.. (Basically church, fast hemma hos någon.) Det var grymt. Vi hade inte direkt något upplägg, utan körde lovsång och bad. Tycker bäst om såna möten, tbh. Väldigt enkelt, gärna hemma hos någon, personer som känner varandra... Det brukar bli väldigt bra. Hursomhelst, Gud visade mig saker jag verkligen behövde se och jag blev så tacksam att jag satt och sjöng lovsång på bussen hem as well.

Här hemma är det ekumenisk bönevecka just nu, vilket innebär att församlingarna har gemensamma bönemöten varje kväll. Hittils har jag missat två av två möten och kommer missa kvällens också, men det är okej, Hanna. It's for a good cause. Ska istället träffa Missionskyrkans lovsångsfolk och se om vi kan få ihop något till fredagens möte som hålls hos oss.

 

Nu ska jag ha projektarbete, och på denna lektionen ska jag och de andra i gruppen spela upp de låtar vi skrivit för varandra. Lycka till, Hanna. Jag tror att jag räknade ihop mina till fem färdiga och fem halva, vilket var mer än jag trodde, men vi får se vart det hela tar vägen. Måhända tycker jag att det låter skräp när jag spelar upp dem och bestämmer mig för att kasta dem, eller så blir det skitbra. You can never really tell in advance.

 

Det här var en fantastisk uppdatering.

Hade en lista på saker jag hade behövt få gjort idag... Kryssade för 3 av 5 saker, tror jag, varav iofs två var sådana jag strök för att de kändes onödiga. Av okänd anledning tappade jag bort listan under kvällen, så nu kan jag ju inte göra något av det i alla fall... Oturligt nog.

 

Ja, varm oboy igen. Cut me some slack, det är vinter fortfarande.

Det är först nu när jag börjat fota mitt eget nylle som jag insett att min piercing blir sne när jag gör konstiga miner. Och när jag ler. Och pratar. Tackar vänner och familj för den uteblivna upplysningen och planerar att pröva en mindre storlek imorgon. Jag har inte prövat någon annan piercingstudio än Barbarella i Göteborg, men jag kan rekommendera dem! Trevlig personal som har koll på vad de gör, bra utbud av snygga piercingar, töjningar och liknande som iofs är alldeles för dyra för moi, men ändå, fräscha lokaler... Ni fattar. Dessutom hjälper de gärna till att sätta i piercingen om du inte är tillräckligt skillad själv. Fråga inte varför jag vet det. Bespara mig förnedringen.

 

Upp och stress, närvaro och sedan slut på lektionen ganska direkt. Min klasskompis hade visserligen bakat kladdkaka som kompenserade till viss del.. (Tack Elin!) Och jag ska för övrigt inte klaga. Just saying that sleep would've been nice. God knows I need it. Det är liksom en sak att hålla igång hela helgen och tramsa omkring, vara uppe sent och bli utmattad fysiskt, men jag blir nog faktiskt ännu mer trött av så mycket bibel, så mycket bön, så mycket kärlek. Så mycket gå med Gud. Nu låter det negativt, men tvärtom. Det är nog som ett träningspass, bara. Ju mer man aktiverar, desto större blir behovet av vila efteråt. And I do treasure that rest, men att inte ha prioriterat den det senaste har hjälp mig att fatta ännu mer av hur värdefull den är. Så, ett tips: glöm inte av de där stilla stunderna. Det är när musklerna får återhämta sig som de blir starkare.

 

Utebliven uppdatering, whatcha gon' do 'bout it? Jag har varit en distraherad och upptagen kvinna, på ett bra sätt.

 

Sov i la casa del Nils och Simon i fredags, since church började tidigt på lördagen. Trevligt sällskap, plus att det kändes skönt att kunna sova till 9 på lördagen, istället för att åka hemifrån 7.30. Dock kändes det, pga. sällskapet, värt att vara uppe till alldeles för sent, så jag tjänade inte så mycket på det ändå. Det det var ju det där med att tänka steget längre.

 

Anyhow, vi träffades ett gäng hemma hos our beloved Jennie för bön, lovsång och Bibeln och höll på under större delen av dagen. Så värt. Det är helt grymt att få träffas utan att ha planerat något speciellt och bara söka Gud tillsammans. Det blir inte ostrukterarat. Det blir inte flummigt eller osäkert. Jag har börjat märka att om alla ställer sig under Den Helige Andes ledning så blir det sjukt mycket bättre än om man glömmer den biten helt och bara går runt i sönderkörda gudstjänst-spår. För det blir väl inte mindre kyrka för att man träffas utanför de vanliga väggarna och kanske skippar kaffet efteråt? Kyrkkaffe och struktur och sånt är bra, såklart! Menar bara att det kanske är så viktigt som vi framställer det, och att det nog kan vara en bra att träna sig i att inte låta det ta så mycket fokus. Även detta är basics, och om ni är osäkra på området - läs i apostlagärningarna 2! Även breven till församlingarna i Uppenbarelseboken rekommenderas. :)

 

Aja, gårdagen var grym i alla fall, och jag rekommenderar det. Allt som behövs är ju förutsättningar som ni redan har, så det finns ju egentligen ingenting som står i vägen. You provide the sacrifice - and God'll provide the fire.